Lucka 10 – Tyme – Julkalendern 2014

10815704_10152393468460044_1180021548_n
Jag minns inte riktigt när allt började men det måste varit i slutet av 9:an/början av gymnasiet intresset för graffen uppstod. Jag fick bästa möjliga introduktion till det också! Jag och min kompis satt hemma hos honom i Norrköping, klistrade vid nått spel på datorn som vanligt. Hans storebror hade flyttat hemifrån… Flyttat till Stockholm, men nu var han hemma på besök och min kompis ville dra bort till hamnen och hälsa på brorsan.
-Vad gör han i hamnen?
-Han ska måla.
-Ok?!
hulkk

Vi tog cyklarna och pinnade ner till kolhamnen. Norrköping är inte särskilt stor stad men där hade jag aldrig varit… så… POW!!! när vi kom ner var det som att cykla in i en vägg av miljoner intryck. Där fanns oändligt långa (kändes det som) betongväggar. Det var 10-årsjubileum för Norrköpings hall of fame. Varenda liten yta stod folk och målade på. det spelades hög musik, varvat med liveuppträdanden och människor florerade. Vi letade upp hans storebror som stod och målade en av väggarna ut mot vattnet. Han drog, Phan! Jag visste nog att han målade graffiti innan den här tidpunkten men ”Graffiti” fanns inte riktigt i min värld. Men allt som försiggick där nere i kolhamnen denna soliga sommardag… så många olika stilar på piece’ar och characters. Phan gjorde inte en klassisk graffiti Piece. han gjorde ett motiv med ett landskap som blev bakgrund till hans crew-mate som gjorde en överfet text med tjock 3D. Han drog Awone. De blev mina förebilder. Efter den dagen ville jag också måla. Jag letade frenetiskt över hela stan efter platser där det skulle kunna finnas graff. studerade det jag fann, la beslag på de graffböcker som fanns på biblioteket, började racka Multona osv. Jag höll mig mestadels för mig själv i början. Jag hade en klar bild hur jag ville att målandet skulle gå till och gjorde det helst själv.

monster

Det jag främst ville få ut av graffen då, och än idag, var- och är att återskapa den ”wow-känsla” jag drabbades av där nere i hamnen och när jag cyklade omkring och fann alla målningar från förr som fått sitta kvar runt om i Norrköping. Jag vill bidra till norrköpings graffscen. visserligen lämnade jag rusty peking för länge sedan men Stockholm som jag befinner mig i nu ligger inte långt bort. Någon som delade min syn (eller jag som delade hans syn) på hur graff skall se ut var just Awone, som jag med åren kom närmare genom målandet. Fram till idag har vi utvecklat ett sätt att producera produktioner som är otroligt inspirerande och utvecklande. fokuset ligger på att det skall bli en fet helhet. Ibland känner inte den ena för att göra character, då tar den andra på sig det och andra gånger står vi och gör den/dem tillsammans. Man får lägga egot åt sidan och jobba tillsammans genom hela målningen.

 

Tymee

Fler som får mig att hålla igång är mina crew-mates: Atek, Bell, Eras/Potin, Erre/you, Klas och Wetmi. Det är dem jag vill imponera på. Vi har blivit ganska utspridda samt vissa mer aktiva än andra men ARS är ‘til death!

Robot_bro

Till alla er som läser… God Jul!
/ Tyme, ARS Crew, Representerar Norrköping!